itt leverne är som en klimathistoria. Först rådde torka, sen rådde astronomiska översvämningar, sen har det mestadels rått torka åter. Det jag åsyftar är drickandet. De senaste 10 åren har jag druckit alkohol i nivåer som bara strax överträffar en godtemplares. Detta är såklart levermässigt bra, men nog sjutton kan jag sakna det där havet av sprit som man lät levern simma i när man befann sig i folkhögskoleåldern. Klimathistorien börjar ju dock med ett Kalaharileverne där min lever inte visste vad alkohol var. Det skulle dröja till den sena gymnasiåldern innan det ändrades. Det finns egentligen inget intressant alls att orda om min för-folkhöskolemässiga tid. Den var bara puritan och tråkig. Inte heller min post-folkhögskolemässiga även om den inte direkt varit puritan.

Skryter jag om alkoholdrickande nu? Ja för fan, om man inte kan skryta om så mycket annat så varför inte. Fy fan vad jag drack i folkhögskolan, och i detta ligger faktiskt en portion vetenskaplighet noterat. Låt mig redogöra för hur det var när det var så att ni får grepp om det hela. Måndag: 6 stora starka på puben. Tisdag: 6 stora starka på puben. Onsdag var ju festdag, så drack man (det där på mån-tis var alltså vara sällskapsdrickande) först kanske 2-3 öl hemma hos någon, sen 6 på puben, sen gick man hem och drack ett par öl till eller någon grogg. Torsdagen var den snälla dagen, kanske 1-2 öl på puben. Sen kom fredagen och då skulle det drickas ungefär som på onsdagen, men istället mestadels grogg. Vi snackar ca en halvliter sprit på fredagen. Lördagen var sen en alkoholfri dag oftast, likaså söndagen, ev tog man en öl på söndagen på puben.

Det där var en vanlig vecka. Lägg sen till alla speciella veckor då det fanns något speciellt och fira. Då dracks det ännu mer. Min allra svartaste vecka är för mig än idag nästan obegriplig. Måndag, fest hos J, flertalet öl, följt av pubbesök, tisdagen var en helt fri dag, sen kom onsdagen med en liter HB i Js målerilokal. Sen kom torsdagen med ytterligare 1 liter sprit hos A, sen kom fredagen med ytterligare en liter HB PLUS öl på puben (och ett konstaterande från min sida att "det var ju fan vad jag tål sprit"). Sen kom lördagen med en helt hysterisk mängd sprit där resten av 5-litersdunken förtärdes + vin + öl + någons turkisk peppar, hemma hos J. Sen kom söndagen och uppvaknandet. Framåt 14tiden kände jag ett TYDLIGT sug efter sprit. Trots att jag snarast borde ha varit asbakfull. Jag var alltså fortfarande berusad istället.

Det där var första och enda gången i mitt liv som jag känt av ett alkoholsug. Inte bara ett sug efter lite fest och fylla, utan ett seriöst biologiskt/psykologiskt sug efter etanol. Jag kommer inte ihåg vem det var jag snackade med men jag sa iaf att "nu ska jag nog inte dricka mer på ett tag". Och så blev det. Jag drack inte mer än kanske 2-3 öl på 6 månader som följde. Utan några som helst komplikationer. Jag hade sug efter alkohol bara 2 dagar ungefär.

Den där veckan lärde jag mig tre ting: Jag kunde faktiskt dricka en 7-8 liter ren alkohol på en vecka, jag kunde också sen lätt besegra behovet med viljekraft (dvs har inga alkis-gener), och det är bara precis dyrt och dumt att dricka sprit i de där nivåerna.