http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/ Just another WordPress weblog Mon, 28 Dec 2009 17:33:23 +0000 http://wordpress.org/?v=1.5.1-alpha http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-102 Mon, 24 Mar 2008 23:02:56 +0000 http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-102 Kul att se att så många känner på ett liknande sätt. Kul att se att så många känner på ett liknande sätt.

]]> http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-99 Sun, 23 Mar 2008 21:24:06 +0000 http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-99 Haha, jag har en jättebra kompromiss till dig som jag brukar köra med om jag vill spela; "Kom in på min server". Det är alltid roligare att spela flera, även med folk man inte för tillfället känner för att umgås med IRL. Haha, jag har en jättebra kompromiss till dig som jag brukar köra med om jag vill spela; “Kom in på min server”. Det är alltid roligare att spela flera, även med folk man inte för tillfället känner för att umgås med IRL.

]]> http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-98 Sat, 22 Mar 2008 21:41:17 +0000 http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-98 BIG UPS!!!!! BIG UPS!!!!!

]]> http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-97 Sat, 22 Mar 2008 13:36:43 +0000 http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-97 hmm fastnade min kommentar i spamfiltret? hmm fastnade min kommentar i spamfiltret?

]]> http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-96 Sat, 22 Mar 2008 12:57:45 +0000 http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-96 Japp jag också. Känner helt igen mig i det där. En social eremit, ja det är utan tvekan en passande benämning på mig med Japp jag också. Känner helt igen mig i det där. En social eremit, ja det är utan tvekan en passande benämning på mig med

]]> http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-95 Sat, 22 Mar 2008 05:11:33 +0000 http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-95 Jag är på många sätt en mycket märklig människa rent socialt. Jag kan vara hypersocial, väldigt tillmötesgående och utåtriktad, nästan manipulativ och få människor till att dansa efter min pipa. För att i nästa stund helt och hållet skita i de sociala regler, göra saker som att inte ens dyka upp på avtalad tid (om ens överhuvudtaget) inte svara i telefon, be människor att gå, eller bara resa mig och gå, säga saker för att provocera människor. Vara vresig mot mina korridorare, släkt och vänner. Ibland är det bara så jävla underbart att sitta och grotta in sig i sin infesna fåtölj, lyssna på ljudböcker, läsa, sticka eller glo på film. Bäst är tillfällen då jag är lugn och harmonisk, då tror jag de flesta får för sig att jag är en hygglig prick. När jag däremot är hypersocial, är jag inte sällan smått hypomanisk, blir väldigt pratig, och överenergisk. Vill jag då umgås med någon, kan det nästan bli så att jag mer eller mindre tvingar mig på människan, jag pratar då nästan ihjäl den och blir totalt egocentrisk och uppskruvad, vilket får den som träffar mig att bli avståndstagande och gör ensamheten ännu större en annan gång när ensamhetsattackerna kommer över mig (då är jag ensammast i hela världen, jo så är det!). Släkt och vänner är inte så förtjusta i mitt pendlande humör och sociala intresse. Ibland kan jag till och med själv tycka att jag är jobbig, jag antar att det är någotslags borderline beteende. Helt säkert är att det skadat många relationer. De som däremot är har förståelse för att jag är lite annorlunda, och inte hänger upp sig på mitt beteende, men har bra sätt att styra bort mig när jag blir förmycket kan också räkna med att de har en bra vän. För vänner försöker jag alltid att ställa upp efter bästa förmåga, även om jag är impulisv, nyckfull och ibland alldeles förmycket eller alldeles förlite (detta sålänge de inte utnyttjar det). Men det är klart att man får vara asocial, sålänge man bara vet var man har varandra är det ju nästan bättre att umgås lite mer sällan, än att jämt och ständigt hänga med varandra och släntrian-umgås. Jag är på många sätt en mycket märklig människa rent socialt. Jag kan vara hypersocial, väldigt tillmötesgående och utåtriktad, nästan manipulativ och få människor till att dansa efter min pipa. För att i nästa stund helt och hållet skita i de sociala regler, göra saker som att inte ens dyka upp på avtalad tid (om ens överhuvudtaget) inte svara i telefon, be människor att gå, eller bara resa mig och gå, säga saker för att provocera människor. Vara vresig mot mina korridorare, släkt och vänner. Ibland är det bara så jävla underbart att sitta och grotta in sig i sin infesna fåtölj, lyssna på ljudböcker, läsa, sticka eller glo på film. Bäst är tillfällen då jag är lugn och harmonisk, då tror jag de flesta får för sig att jag är en hygglig prick. När jag däremot är hypersocial, är jag inte sällan smått hypomanisk, blir väldigt pratig, och överenergisk. Vill jag då umgås med någon, kan det nästan bli så att jag mer eller mindre tvingar mig på människan, jag pratar då nästan ihjäl den och blir totalt egocentrisk och uppskruvad, vilket får den som träffar mig att bli avståndstagande och gör ensamheten ännu större en annan gång när ensamhetsattackerna kommer över mig (då är jag ensammast i hela världen, jo så är det!). Släkt och vänner är inte så förtjusta i mitt pendlande humör och sociala intresse. Ibland kan jag till och med själv tycka att jag är jobbig, jag antar att det är någotslags borderline beteende. Helt säkert är att det skadat många relationer. De som däremot är har förståelse för att jag är lite annorlunda, och inte hänger upp sig på mitt beteende, men har bra sätt att styra bort mig när jag blir förmycket kan också räkna med att de har en bra vän. För vänner försöker jag alltid att ställa upp efter bästa förmåga, även om jag är impulisv, nyckfull och ibland alldeles förmycket eller alldeles förlite (detta sålänge de inte utnyttjar det). Men det är klart att man får vara asocial, sålänge man bara vet var man har varandra är det ju nästan bättre att umgås lite mer sällan, än att jämt och ständigt hänga med varandra och släntrian-umgås.

]]> http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-94 Fri, 21 Mar 2008 21:26:20 +0000 http://beelzebub.blogsome.com/2008/03/21/en-social-eremit/#comment-94 Här har du def. en likadant funtad person! *tummen upp* Här har du def. en likadant funtad person! *tummen upp*

]]>